skrev jag att det kanske var det roligaste som hänt på länge. Men nu kan nog detta med att cykla tillsammans slå det. köpte cykelsadel idag och hjälmar till oss båda. vad är det med barnhjälmar idag förresten?? varför måste den ena vara grisrosa med röda blommor och den andra kornblå med ännu blåare bilar på. det blev en blå. han är ju pöjk och så långt i genusdebatten går jag inte att han får cykla runt med en grisrosa hjälm på huvudet. istället ska jag ägna mig åt att designa hjälmar som ser okej ut. varför inte bara en enkel svart till barn som vuxna kan ha? vilken idé va.

ivarjefall så var det en hit. han skrattade och sedan bara njöt han medan mamman trampade på. så nu ska det bli cykling av. och nu förstår jag ännu mer de som förespråkar detta sätt att sig fram med barn. va skönt det är när poletten ramlar ner ibland.

imorse när vi skulle gå till förskolan kom august själv med sin mössa, det var dags att gå alltså. när vi kom dit och jag skulle gå stod jag där med handen i vädret, leendet på läpparna, ha en fin dag august, vi ses sen. stod jag och sa ut i luften, då var han redan påväg in i lekrummet till de andra barnen.

ja, men det är väl bra. sa en av förskolelärarna. jo det är jättebra men det kändes i hjärtat också. min pojke blir bara större och större.

är ett mantra som jag nu mer eller mindre för, både för mig själv och nära och kära. hade alltså tvätttid häromkvällen, tre ikeapåsar som skulle betas av, august hjälpsam som vanligt. sista maskinen, en kudde som blev smutsig under magsjukdomstiden. behöver inte gå in på detaljer. men nu har denna kudde upplöst sig själv och kvar finns fjädrar av någon fågel eller två. jag skrattade som tur är. kunde se det komiska. vilket tyvärr inte pelle kunde göra när han morgonen efter kom ner för att hämta tvätten och det fanns fjädrar kvar i trumman. och återigen samma gamla dam som förra gången som skällde på pelle. som ärligt berättade att det var hans sambo som strulat till det. men jag städade faktiskt. riktigt ordentligt också. det finns bildbevis. se själva. men det sista jag gjorde var att köra en tom maskin med sköljmedel för att få bort det allra sist. sen gick jag upp och la mig, somnade. och så var det inte borta. kanske är det därför som jag fått utslag över hela kroppen. det kommer och går och har hållt på i två dygn. kommer mot kvällen. förmodligen nässelfeber som inte smittar och försvinner av sig själv och aktiveras av mycket aktivitet. så nu är det vila som gäller. försökte få doktorn att säga att aktivitet som att städa, diska etc kunde utlösa det hela. men där fick jag nej. bara om man tränar eller gör annan jämförbar fysisk aktivitet. ok.

kallas jag numer. det blev en riktig schlagerafton i lördags. melodifestival följ av spelet idol med juryn i tvn och sånger att sjunga med en mick inför vänner som kan det där med musik. jag blir alltid så nervös. jag vet inte vilken nivå jag ska lägga det på. ska man skoja och då med andra ord förlora spelet, för det är ju ett brädspel, mest poäng vinner. du samlar poäng genom sång och frågor att svara på. så jag som är så nervös kan inte skoja till det och försöker då sjunga som att jag kan sjunga. ja herregud säger jag. en vän sa det så bra: vad härligt att spela såna spel med vänner som gör en helt skräckslagen. och det ligger nåt i det. men såklart att det är spännande. och jag kan ju säga ifrån. men det finns väl någon slags längtan inom mig, att kanske blir man den där nästa idolen. och i lördags blev det jag. idol-anna step down. here comes idol-kristine. kan bara tänka på hur det skulle vara om vi spelade detta spel i min familj. det skulle faktiskt kunna bli en film, en komedi-tragedi för alla skulle anstränga sig så mycket och det skulle bli många tvister. vi ska nog inte spela det spelet i min familj.

klockan 02.36 inatt. såg det imorse. nu har de landat och de ligger kanske just nu i skrivande stund på plajjan. själv har jag zendium munskölj i munnen och ska strax bege mig till bibblan för det vanliga. matte. ikväll blir det öslöv och schlagermiddag!

kaffe är jag nöjd. för det finns väldigt få saker som går upp mot den där koppen när man sitter och pluggar dagarna i enda. satt idag och räknade och räknade och tove min goda klasskamrat visade mig knepet med baserna. och nu fattar jag det. eller jag fattar hur man ska räkna ut baser men ställer mig fortfarande lite frågande till varför vi ska kunna detta. inte äns på gymnasiet läser man baser. men jag kan ju skina lite bland mina vänner nu och det är väl inte alltid så dumt. det finns tyvärr inte så mycket mer att snacka om känns det som, på frågan om vad jag gör nuförtiden blir svaret ofta, matte och familjen. har blivit så fruktansvärt dålig på att ta mig hemifrån om kvällarna. ni vet gå på en bio eller nåt, ta en fika. träna skulle ju inte vara så dumt. jag vill verkligen bli bättre på det men det kanske får börja när dygnet får mer timmar. promenerade häromdagen med min gode vän bea med dotter irma och det var sådär skönt att jag skulle kunna ha gått och gått i flera timmar vilket vi i och för sig gjorde, promenerade och snackade skit, underbart. sedan storhandlade jag och august, packade vagnen full och så började det ju såklart att regna. men det är bara till att vara glad och göra det. efteråt känns det sådär fint. att jag klarade det. tänk vilka små hinder man kan göra upp för sig själv i vardagen, såna som man kan klara och känner lycka över när man fixat. det behövs inte något mount everest för att känna att man lever. just nu är jag lite avundsjuk på mina föräldrar som är påväg till thailand. fyfan va skönt. nu väntar jag med spänning på de utlovad smsen från asien. jo mamma har ju lärt sig det där nu. fick ett 7 minuter innan planet skulle lyfta. nu flyger vi snart stod det. gulliga mamma.

heter det som august har och det är också kanske första gången som jag skriver det ordet i hela mitt liv. hörselgångsinflammation.så egentligen kan man säga att denna andra pencillinkur inte behövdes men såklart det skadar ju inte något hos honom att han nu ätit det fast det kanske inte behövdes. hör ni min frustration? efter att ha haft feber nu i snart fyra dagar kombinerat med hosta och i övrigt inte vara sådär jättepigg så kändes det som att det var dags att ringa sjukvårdsrådgivningen igen. inte min syster den här gången eftersom hon åkt på semester med sin familj och kan ju inte ha jouren jämt. så ringde vi 1177 och fick hjälp direktamundu. spenderade alltså aftonen med att sitta på vårdcentral med en annars så sjuk august men som här visade upp sin allra charmigaste sida genom att gå runt bland alla vinka, tjoa och stimma och där satt vi och undrade var vår sjuka pojke tog vägen. läkaren var underbar. kanon. ni vet en sån där som kan undersöka barn och vill och gör det bra. så nu har vi droppar till hans öra. annars har jag idag mest åkt buss medan pelle varit hemma. först till skolan för att hämta böcker, sen till bibblan och lämna böcker sen till stan och betal brillor och sen hem igen. och snacka om att jag blir mer och mer taggad till att skaffa körkort. cykel? orkade inte efter gårdagen. idag behövde kroppen vila.

för sitt namn i natt. och idag har jag och pelle mått därefter. japp det stämmer han blev också dålig men det visade sig imorse och har fortsatt under dagen. tur i oturen har varit att august fortfarande inte är riktigt bra så dagen har mest spenderats i ryggläge antingen i soffan eller i sängen. jag var ute en sväng förut med august men det gillade han sådär, gick en stund själv, gungade lite men sen var det dags att gå hem. äter ivarjefall som vanligt så det är bara att hoppas att det vänder nu för honom. vi har också ätit i afton, rostat bröd i mängder. ok med sylt. vi vågar utmana illamåendet. och jag hoppas på att kunna gå till skolan imorrn. annars kommer jag snart bli socialt inkompetent. träffade en pappa med barn när vi var ute förut och det kändes som att jag hade fastnat i pratmakarna eller nåt men jag var en deltagare med tunghäfta, allt jag sa kändes bara baklfjksdlhfn. ja ni vet sjukdomsaktigt. hans barn gick på grannavdelningen till august dagis. det kändes extra bra när han sa det. och just det, det går visst vattkoppor där nu.

sjukdagboken. rond...äh skit i det. det kommer nog bli fler sjukdomar här vartefter så det är lika bra att köra på skita i ronder eller perioder eller vad nu kan vara, jag vill ju bara att han ska bli bra igen. august blev väldigt förkyld i helgen och äter samtidigt med det, sin andra pencillinkur eftersom varet i örat inte runnit väck än. hur kan något vara så segt?!! jag känner att jag snart kommer kasta mig över det där örat och suga ut det själv med munnen, har allvarliga tankar på om det kanske skulle fungera. jag bangar inte om det gör det. stackarn han kliar och pillar och blir ledsen över det och så känns det bara som att medicinen inte gör ett skit. men det gör det väl. men hostade i helgen så att han kräktes men så blev det bättre men lite feber. och så idag har det fortsatt, med lite feber, lite hosta. sover mycket. så vi blir hemma imorrn med. jag önskar mig allra mest just nu att august ska få vara frisk. han har så mycket roligare då. och nu börjar jag må illa. härliga tider.