är kanske en utsliten fras men det passar mig just nu. Men tack Julia och Mia för mycket sköna dagar vid havet, och tack den som uppfann våfflorna, eller kanske mer järnet som steker till godbitarna!

Min lille gosse August börjar att få sina första tänder och med det kommer gnissel från fler håll, det är både tårar och ljud som flödar som aldrig förr. Eller nu saltar jag lite. Men det märks att tänderna är på gång och då är det skönt att komma hem och vara på sin egna plats med sina egna små grejer. Nu ligger han och sover och vår minsta lilla kattdam loranga vill leka, hon ligger bakom datorn och bara väntar på att detta tråkiga ska sluta. Så nu för hennes skull ska jag sluta.

nu. men checka in finfina prinskillen. 

han är min. 

som inte riktigt fungerar med sitt innehåll eller budskap, eller så är det jag som fattat helt fel. Reklamen är för drycken red bull, den som ger vingar. Tidigare när de gjort reklam för den har de ju använt sig av brottslingar som dricker den och som kan flyga iväg  men nu är det ett roddlag. Ni kanske sett den. Ivarjefall, två roddlag ska tävla mot varandra och en i det ena laget säger ungefär, ja men det är lugnt vi kommer vinna för jag har gett den högra sidan i det andra roddlaget red bull. Och så skrattar de gott. Men så får man se hur de paddlar iväg och då finns det ju ingen höger sida, alla sitter ju på en lång rad. Eller har jag missuppfattat hela grejen?

ja, sånt kan man fundera över...när man vilar i Ystad, Brantevik närmare bestämt. Ok då vid havet. Härligt.

från Alnarp. Där jag har jobbat en dag om året de senaste tre åren. Vad är det för jäkla jobb kanske någon undrar nu, vaddå jobba en dag och sen hejdå. Men då ska jag förklara att jag håller i workshops där som ett hjälpmedel i en kurs för landskapsarkitekter. Mask och drama, men mest fysisk teater behandlas under denna enda dag, och allt är på engelska och det är mycket roligt. Men inte lika kul när betalningen dröjer. Jag vet inte om jag ska ta det som ett tecken på att de inte är riktigt  nöjda med mig eller om det är ett tecken på dålig adminstration och jag väljer det senare. Men som sagt no money. Kanske handlar det om att jag senast faktiskt mer eller mindre hade tappat all min engelska. Jag är ju som sagt hemma med världens bästa lille kille, jo så är det faktiskt, och under denna tid har alltså någon rövat bort min engelska. När jag hade samlat ihop mig för denna kursomgång som gick av stapeln i februari, planeringen var gjord och kläderna strukna och august var med sin far så stod jag där på scengolvet och kunde knappt komma ihåg vad hej heter på engelska.

-hello. (med östgötsk brytning)

..tystnad.

-my name is Kristine and i am going to do a workshop here(återigen extra östgötsk brytning)

ja sen försökte jag att vara så tyst som möjligt under resten av den dagen.

Men jag vet att de(studenterna) uppskattade det. För det var en eller några som kom fram och frågade om jag hade kurser utanför denna enda som jag gör en gång om året. Tyvärr är ju svaret nej. Men jag är ju sugen, och då skulle de hållas på svenska.

-hej.(med östgötsk brytning. jag är ju från norrköping.)

För att göra en lång historia längre..så ringde jag till Alnarp idag för att få prata med någon på ekonomiavdelningen angående utebliven lön och då var det som at hon i luren inte trodde på mig. Som att hon tänkte jaja stumpan du har säkert pengar att hämta härifrån...snark. Och sen blev jag runtkopplad tre gånger och sedan bortkopplad. Var jag så dåligt senast att ingen vågar ta i ärendet äns?

-hello. its me can i have my money. thankyou.

och inte kan min man Pelle trösta mig heller för han har åkt på pluggresa med sin kurs och nu ska jag bara sitta här själv.

Nä. för jag ska till Ystad! Yiha!

Goodbye.

berättade om en lista på saker som är bra. Som nummer ett kom djuren. Kort och gott djuren. Det tycker jag är kul och lite gulligt. Funderar på om det är så att det är ALLA djur, för jag är rädd för hajar.

jag gillar inte parasollet som jag köpt till August vagn. Har jag eller vi gjort något dåligt köp till August så är det just detta. Jävla parasoll. Visst det passar vagnen, visst det ser bra ut(alltså anvsvarsfullt ut osv...) men om det kunde fungera vore det ju toppen! Min man Pelle skrattar mest åt det hela, kanske för att det är min idé från början och då känner  han kanske att han kan luta sig tillbaka medan spektaklet med parasollet fortgår. Och då blir jag inte mindre irriterad. August kompis Klara kunde lugnt luta sig tillbaka idag när mamman Karin och mamman Kristine gick på promenad genom staden, hon satt där och mös med sina grejer och brevid rusade jag runt som en idiot med parasollet kändes det som...ibland kanske man bara ska ta det bananas. Men det är nog så att jag hade hoppats så mycket på detta med parasoll, men solen försvinner ju inte för det och det vill jag inte heller, jag vill bara ha en solfri zon över min son. Hm..vid närmare eftertanke kanske allt är en konspiration. Jo så är det nog, det känns ju lättare..

Klara och August är exakt lika gamla, mamman Karin och mamman Kristine låg mer eller mindre vägg i vägg på MAS, men det var genom Klaras pappa Tobias som vi träffades. Hur? Jo han promenerade runt på förlossningsavdelningen och var på strålande humör när vi möttes i korridoren kanske runt 03 på natten, sa hej och gick vidare. Och ja, jag hade värkar och undrade vem f*n det var?! Men såhär i efterhand är det en mycket god historia och mycket bra att det hände annars skulle vi ju inte ha några att jämföra parasoll med.

stämma upp en visa om en tupp...jag tror det är så den går, den gamla visan om Hönan Agda av den gamle mannen vid gitarren Cornelis. Men den hönan jag träffat går under namnet Gul(l)an, ett namn hon fått då hon är så gul. Våra vänner Anna och Christian som bor i mysigt hus med underbar trädgård på landet bjöd oss till dom efter lördagens utflykt och där var hon, hönan G. De hade fixat och fejat i flera dagar på ett finfint hus där hönorna med tuppar kunde bo tillsammans som i ett litet kollektiv men costum made. Gul(l)an hade dagen till ära värpt och ett av hennes ägg fick jag äta i morse, det var mycket gott och jag blir sugen på att själv ha en höna. Så som det vuxna barn jag ibland kan vara frågade jag om det skulle gå för sig att få ha en höna där i det där finfina hönshuset. Och det går! Kanske ska jag ha en höna som går under namnet Birgitta eller Veronika kanske..genast känner jag mig som barnet som bara vill ha och ha och ha. Jag vet inte om ni nånsin varit så, men om så känner ni igen följande. En affär och barnet som går lite framför övriga i familjen och pekar med hela handen, den och den och den och det och den vill jag ha...snälla! och jag var tyvärr en av de barnen som oftast fick som jag ville. Känns väl sådär. Men som sagt det bådar gott för hönaffärerna! Eller så skulle man kunna säga som min ömma fader kanske skulle sagt, hon är dyr i drift.

ps. skogen var helt fantastiskt och vet ni inte vart ni ska åka om ni bor i Skåne eller kanske planerar för sommarens eventuella utflykter vill jag slå ett slag för Rövarekulan utanför Eslöv, ÅK! och hoppas att den där mannen med mobilen inte är där när ni är där. Han var där i lördags, och han sitter nog än och pratar.

ska inte stoppa mig från att besöka skogen idag. Det här med att ha bil och att varje helg bege sig ut i skogen för att promenera eller bara sitta på en sten och dricka kaffe och äta en bulle till, kanske innan det en äggmacka. Ja det passar mig mycket bra, bara så du vet det nattens dåliga sömn, mig kan du inte stoppa!Skogen, here i come!