på min första fika med vän på nya uteplatsen. har till och med bakat en kaka och vara väntar på att hon ska komma. hoppas att hon hittar. hon skulle ta hjälp av karta eftersom vi flyttat en bit från centrum. men så långt är det väl inte? över någon väg eller två och genom en park sedan är man där. hoppas hon kommer snart för jag är riktigt sugen på den där kakan och lite kaffe till. en gång i tiden var jag med i en tantklubb. vi träffades bara tjejer och fikade och ljög, sådär som vi tror att tanter gör. vi ljög om grannar och saker vi trodde oss ha sett på stan eller hört om andra. det bar riktigt kul men framförallt mycket gott. har riggat parasollet. nu kan hon komma tycker jag.

tack för allt. PUSS!

och det är fantastiskt! jag bara går och myser hela tiden över att vi faktiskt bor här nu. vi bor här, det är vi som har alla underbara garderober, det är vi som har badkaret, det är vi som har det där stora köket och det är vi som har den där uteplatsen som man vill ha. nu har vi det. och jag är så jävla glad!

jag har inget mer att tillägga just nu. kom och fika vettja!

till alla hjältar och hjältinnor som hjälpte oss i vår flytt! det kanske är en utsliten fras men utan er hade det inte gått, så tack i mängder!

Anna, Christian, Ola, Karin, Bea, Sara, Micke, Janne, Niklas, Maria och Ami(som hängde med våra katter)

TACK SOM FAAN!

någon? det är vår meny denna vecka, alternativt köttbullar och makaroner. allt vego. så om ni kommer över vet ni vad som väntar. vi har kaffe oxå.

gött.

kallar jag denna period som vi alla i vår lilla familj är inne i just nu. kanske mest august. vi, pappa pelle och mamma kristine, kan inte sova för att august inte riktigt kan sova. det är en orolig pojke här hemma som gärna vill vara med mamma och pappa hela tiden. så idag fick jag för första gången sen han föddes sitta vid hans spjälsäng och hålla på honom och sjunga vyssan lull ett par gånger om, jag kan inte den sången så jag hittar på, jag kan melodin men inte vad alla vandringsmän har på sig eller vad dom gör, hjälp någon? han bara tittade på mig. ingen trött blick utan bara tittar på mig och ser att jag är där. jag lämnade rummet och efter en stund somnade han, men vaknar snart igen, ledsen och vill ha nappen som han tappat ut. jo jag vet att man aldrig ska börja med napp och en av anledningarna är denna, de somnar med napp och vaknar när den tappats ut. men jag ville inte vara en mänsklig napp, thats why. och nu när han är orolig så märks detta extra tydligt. ja det är bara att kämpa på. men en glad skit är han, så vad ska man göra...vi ler, pushar varann och skriver blogg!

inför flytt som sker på söndag. det är inte lätt och inte heller så kul. men vi gör det vi ska och måste det finns ju ingen återvändo och jag vill flytta det är inte det, men tänk om någon annan kunde komma och plocka ihop ens pinaler och bara säga "jaha då var det dags". idag har jag rensat och rensat och kastat en massa skit som jag samlat på mig genom åren, men det var inte som en annan gång när jag skulle flytta och hittade en massa servetter i en låda, märkligt? jovisst, men jag var inne i en period av sparande av servetter och tack och lov har jag slutade med det. slipper alltså skämmas inför pelle. och alla ni andra som kommer och hjälper oss på söndag.

jag längtar efter vår uteplats...