jag är ute och spatserar kan jag  vara väldigt öppen och glad och kommenterande mot andra. jo. jag är lite som en tant fast en ung sådan. jag skrattar med människor och kan slänga ut mig det ena efter det andra, alltså snälla saker. "oj den var fin" " eller ja jag håller med" om jag hör några prata. och oftast uppskattas det. så igår när jag var ute och gick kom det över mig igen. jag var och handlade tråd till gardiner jag ska sy, som jag sedan sydde på kvällen. ok men väl inne i butiken berömda jag för alla fina tyger och smålog mot en annan kund. betalade och gick ut och hörde då ett äldre par diskutera en gardin som skulle kunna bli en möjlig rullgardin i sovrummet, jo jag la mig i, " jo den är tjusig den" säger jag ler och går vidare. och jag tror nästan att det gjorde att damen kunde övertyga sin man ännu mer. för man vill väl att alla andra ska tycka att det man har hemma är fint och skulle kunna tänka sig ha en likadan?

näsa på stackars august. pallrade upp sängen på böcker och så dubbla kuddar under huvudet, blev det värre sova brevid mig. men det gick bra. men första gången han vaknade usch så jobbigt och stackars stackars honom, den lille gossen som inte fick luft och mamman som ville ge nässpray och samtidigt lugna samtidigt som hon tänkte på hur det var när hon själv var liten och allt kändes så lugnt när man blev sjuk. det var bara lugnt aldrig någon panik. så jag försökte tänka så, nu ska jag vara sådär lugn som mamma och pappa en gång var, andas nu. och det gick faktiskt även om det tog ett tag eftersom fokus var lite felriktat från början. jag skulle väl såklart bara varit lugn direkt och bara tänkt på august istället för att vandra iväg och minnas tillbaka på min egen barndom, det var ju ivarjefall snart 30 år sedan.

ja men jag rädde ut det ivarjefall och idag är en ny dag. näsan lite bättre och jag lite starkare. jo vi ska nog kunna bekämpa nästäppan!

knackar på dörren och jag har öppnat, kanske lite för tidigt. jag tycker det är alldeles för kallt och var inte riktigt förberedd på detta. det märks i hela kroppen. vill bara vila men är samtidigt för rastlös och vill att det ska hända något och samtidigt känns det som att allt går på sparlåga. det är liksom lite öde. jag tror också att det är för att jag väntar på så mycket. måndag. den där stora dagen när skolan börjar och august ska vara hemma med sin pappa. vad kommer försäkringskassan att säga om pelles ersättning? när kommer csnet? hur bli det nu med brillorna?

och så släpper jag bara alla dessa tankar och städar med august. dammsugaren i hösta hugg och august efter, han har kul, vi har kul och i bakgrunden sjunger Mary J Blige och det var så länge sen jag lyssnade på henne. men åh så bra det är.

minns konserten i stockholm för många år sen, hon spelade på hovet och jag stod upp och skrek MARY och hade gåshud på armarna. hmmvilken bra konsert.

och så åter till verkligheten. packa upp maten. vika tvätt och fundera på måndagen.

idag är en regnig fredag här i malmö.

men jag lovar det blir ingen av dessa.

är inte det lättaste att skaffa. men nu är det så att jag måste ta tjuren vid hornen och fixa ett par tills att skolan börjar. men det är inte så lätt. de är så snälla mot mig på glasögonaffären, de bjuder på synundersökningen och fixar och trixar med annat. som betalningen. det är ju inte gratis direkt. men det är ingen fara, jag betalar när jag kan. det drar inte äns in någon bank eller nåt. så de måste ju lita på mig. känner mig lite utvald på nåt sätt och kan ju inte svika dom nu. åh herregud vilken kund jag har blivit. ok. så jag tog hem ett par glas. kärleken pelle bara tittar på mig, skrattar och undrar vad det är för nåt jag tagit hem. och jga börjar undra själv. vad ska jag göra???ok ska dit i dag och måste bestämma mig. nu om några timmar.

låg i sängen igår och funderade på det nya som sker och händer i internet.

det har skrivits artiklar i ämnet och man diskuterar det på stan.

använder du det, hur mycket, på arbetet etc?

jag funderar på facebook. jag är en del av facebook. men ska jag vara rikigt ärlig fattar jag det inte riktigt. det tar mer tid från mig att fundera på hur allt ska gå till än vad jag hinner skriva några rader när jag väl är inne. det är något som händer och jag får lite panik.

jag är mycket tacksam och glad över de som bjudit in mig till sin sida, som deras vän, själv har jag inte bjudit in någon än...inte för att jag inte vill utan för att jag inte förstår hur det fungerar. detta kommer från en person som började blogga ganska många år efter att alla andra gjorde det. så jag kanske kommer sitta där med min facebook lost in cyberspace 2010 och då är det redan dags för något annat, kanske virtuell middag med vilka du vill. det kanske redan finns förresten.

idag ska jag gör något enkelt och handfast. biblioteket. det kan jag. sedan titta på nya brillor. sedan dags för sköldundersökning. undra hur sköldisen mår idag då?