om ni hänger med nu under min kurs som slutar den siste mars kanske ni också lär er ett och annat förutsatt då att jag fattar vad jag håller på med. här kommer dagens lektion;

och han var där själv i nästan två timmar och klarade sig galant. inga tårar utan lek och fix och trix. när pappa pelle kom för att hämta honom satt han och lyssnade på saga. ville upp i pappas famn och sedan gick de hemåt. och vi är så glada för vår gosse och så glada över att förskolan ligger ett stenkast bort. vi har precis ätit lunch ihop och nu ska jag cykla för att handla tofu och sedan lite matteföreläsning om tallinjen. jojomänsan här händer det grejer. min gode vän maria ringde nyss och nu ska vi bli grannar! det här ser ut att bli en bra dag för familjen hultberg-ingridz.

vindkraftverk far genom staden på morgonkvisten när jag cyklar till skolan och jag tycker att det är så spännande. det är svårt att förklara men det är allt med hur det går till som fascinerar mig. först åker en bil med varningsljus ut och ställer sig mitt i vägen sedan kommer en man och ställer sig och stoppar all trafik, för nu kommer schabraken och de är inte små. på långa långa lastbilar ligger dessa enorma rör som man ser bara är en del av något mycket stort. de svänger och lyckas hålla allt så stadigt, det brukar vara tre bilar som kör på rad och emellan varje en sån där varningsbil. det går långsamt och alla samarbetar. idag stannade jag upp och gick av min cykel och bara tittade. fan tänkte jag för en sekund det där skulle jag vilja vara en del av. det ser så team-aktigt ut. jag gillar det.

av inskolningens tio dagar är avklarade och august var idag själv utan pappa i 20 minuter och det gick mycket bra. hejdå sa han när pappa vinkade hejdå. sedan lekte han med kritor och hade det hur bra som helst visade bildbevisen när pappa pelle kom tillbaka. jodå. de tog kort på august när pappa pelle var borta så att de tydligt kunde visa hur allt gått fram. jag gillar dom. de är gulliga. pelle tror också att det är en av förskolefröknarna som fått ett extra gott öga till vår lille gosse. mamma smälter. på fredag ska jag få hälsa på. spännande.

när det kommer till mycket i vårt samhälle idag. det blev tydligt igår när jag över telefon pratar med csn och undrar över när de ska besluta om mitt lån till denna termin. de har haft mina papper sen den 14e januari och ännu har inget hänt. men ok. jag ringer och frågar och får svaret att nej det kommer att ta tre veckor innan vi kan besluta något i det ärendet och därefter ytterligare en vecka för pengarna att komma till mitt konto. så då kanske jag får dem lagom till påsk. ok. jag förstår att det går snabbare om jag söker över nätet men har inte förstått tidigare hur mycket snabbare. gjorde en ny ansökan igår på nätet efter att ha uppgraderat min id. fyra timmar senare har jag beslutet. beviljad. det kallar jag skillnad. inte undra på att man ibland kan blir orolig över om datavärlden kommer att ta över någon gång i framtiden, såklart kommer de vinna då. när vi står med flaggor i högsta hugg redo för att försvara mänskligheten har de efterfest. och då kan vi hålla hur många fina tal som helst som handlar om att vi ju ändå kämpade tappert och försökte och så vidare. men räkna med att det kommer att börja ta längre tid att få ansökningar beviljade.

ps. jag har lunch efter att ha läst i sedan 9.30 imorse. så jag får vila lite nu. saknar mina damer. äter lunch själv. eller jag menar med dator. ni märker vart vi är påväg va...bauhbuhbuh

av vår lilla familj. det är august som äter, bjuder spegeln på nappen, hänger med bästisen christian, provar glajjor och sen är det mamman och pappan som i söndag var på opera och lyssnade och såg faust. de gick efter andra akten och var överrens om att pauserna nästan var det bästa. när man kan gå runt i foajen och njuta och titta på den enormt skitfina operan. där vill vi gifta oss. undra om det är möjligt. faust? nja.

utan bara mer frukt och fortsatt lärakännanyamiljönvandringar för august. pappa pelle undrade idag när de ska få stanna över lunch, ja de verkar ju ha så god mat där. suck. så han planerar lite att kanske komma försent någon dag så att de oops bara råkar komma när lunchen serveras vid 11-tiden. jag vill nog inte vara i någon väska längre utan jag har det nog bra med mina böcker på orkanen. idag har jag lärt mig varför fingerräkning inte är att föredra när elever ska lära sig att räkna, eller som jag nu kallar det, skaffa sig sin första talförståelse. och varför är nu inte fingerräkning bra då kan man ju undra, jo de sitter fast på kroppen och är bara ental. ett finger, två finger, tre finger och så vidare. för att det ska bli matematik ska man separera delarna från kroppen, förstå mig rätt nu. man ritar av händer med fingrarna på ett papper som eleven kan ha framför sig och vips så blir det till tal och mer än ental. ju abstraktare det är ju mer matte är det vi sysslar med alltså skulle man kunna säga. det konstiga är att det blir i långa lopper precis tvärtom. sug på den. vad har jag mer lärt mig. jo klassificering och egenskaper. ju mer egenskaper vi tillför desto mindre blir klassen. intressant. ja vi har inte ännu räknat så mycket. men fick lära mig vad en polygon är för något. någon som vet? jag vet.

fick dock inte användning av de nya kunskaperna när jag handlade kläder till august. men sen kom goda vännen maria med dottern norah på besök och då fick jag berätta lite. och jag berättade om polygonen. scchhh.

norah är en mystjej. bar runt på henne här hemma medan jag gjorde fika, men jag kan ta henne sa mamma maria. nä jag vill sa jag. har glömt bort hur små och lätta barnen kan vara, ligger sådär mysigt över armen. august gick efter och tittade lite konstigt på mamman. är det en ny, kanske han undrar. eller så undrar han varför norahkatten ser ut så. ja han kallar han för katt. gullungen har redan börjat med egenskap och klassificering. och norah blir då den enda i sitt slag. människa och katt.

ni vet man behöver saker att se fram emot. och detta. mumma.