det känns överallt men allra allra mest så luktar det vår. jag kan inte beskriva det riktigt men det är sådär friskt varmt i luften. så idag var det dags att ta tag i lägenheten som mer eller mindre under ett par dagar förfalligt. det blir så ibland. och fort går det. har man tvättat under veckan så ligger det ren tvätt överallt plus att den gamla inte lagts ner i tvättkorgen än. så det var en salig blandning av skit som jag idag tog hand om. och det känns så skönt efteråt. varför lyckas vi aldrig ha det så jämt? varför måste vi alltid konstatera när det är städat att det är så skönt och samtidigt inte kämpa för att det alltid ska vara så? tänk så mycket tid man skulle spara in om man fixade lite varje dag.

men det är en dröm.

jag har stora förhoppningar på vår bänkdiskmaskin som vi fått av de goda familjen celion. jag tänker att den kommer rädda mycket för oss. måtte det bli så.

august har blivit en riktigt pussgurka. går runt och ska pussas hela tiden. och det är så mysigt. han har precis lärt sig göra pussljudet, innan tyckte han att det var mycket konstigt när han pussade en nalle och ljudet inte kom. då fick jag göra ljudet som att nallen gjorde det, men det kanske bara förvirrade.

en annan förvirrande lek är telefonleken. han tycker den är jätterolig, men det är så knasigt att varje gång mamma och pappa pratar i leksakstelefonen så är det någon där men sen när han tar luren är det ju tyst. vad sänder det ut för signaler? att alla lägger på så fort han tar luren? njaaaa så jag försöker inte leka den så mycket. hämtade honom i fredags, sista inskolningsdagen och han var glad som en liten speleman, ja detta med förskolan känns mycket bra.

kära pappan pelle har fått jobb! ja så våren är verkligen här allt bara klick klick klick. fixar sig.

blev det nu på förmiddagen. det här är så kul. jag hade en gammal tröja som jag köpt second hand för många år sedan som jag klippte bort halsen på. kommer ni ihåg när det var poppis? vet inte hur många tröjor jag förstört egentligen. men jag har inte kastat denna tröja för trycket som tidigare var på bröstet är så snyggt och sådär gammal 70-tal över det. och nu kom det till sin rätt. det blev ett par mysbrallor a la 70-tal till gossen! matematiken? ja men att sy är faktiskt matte det med.

jag gjorde det. inspirerades av en god vän som är en jävel på handarbete plus att hemsidan om kläder för barn som du kan sy själv om du bara vågar tro att du kan, bidrog med sitt. så ikväll fattade jag mod och sydde de första byxorna till august. som jag har tänkt på detta. som jag har tänkt att det borde gå, hur svårt kan det vara? så idag när jag låg och vilade en stund så såg jag byxorna framför mig och hur jag skulle göra. tog ett par byxor som han inte kan ha längre klippte sönder dem så att jag kunde se uppbyggnaden tydligare. sedan la jag ut dem på ett smörpapper, nålade och la till eftersom de var för små. klippte med sömsmån och sydde. sedan fixade det sig efterhand med muddar och hur jag ville att midjan skulle vara. de sönderklippta byxorna fick bli till snöre att knyta runt midjan. ja jag är nöjd det ska ni veta. så gör det nu, kom igen!

och vad kommer sen, vad är sambandet? det håller jag på att klura på just nu. har haft talmönster i skolan idag, mycket intressant. spännande så att jag nästan slår knut på mig själv av att tänka tänka tänka. se om ni kan det!

för tre månader sedan behöver inte det innebära att man självklart har plats för vagnen. vid närmare eftertanke så är det en ren gambling om man kommer få plats med den. vi har oftast tur men icke denna gång. man kunde ju tycka att efter alla turer med sjukdomar så borde ju det ändå få fungera för oss. jag menar det är ju så mycket annat vi fått kämpa med. men det var många andra barn och en vagn stod precis där jag tycker att vår vagn borde få ha stått. såg familjen som ägde vagnen. och blev irriterad. kanske borde jag skämmas. men de hade en nyfödd i knät hela resan som aldrig äns såg åt sin vagn. så för ett slag blev jag en tjurig morsa som såklart log mot föräldrarna, åh så fint. grrrrrr. vi hamnade i ett lastutrymme med vår vagn. jo det var den enda platsen de hade. så där fick august somna med oss sittandes på en pall brevid. lagom bullrigt för att det skulle vara behagligt att somna. det är nästan så att jag skulle vilja att sj införde vagnbiljetter och att det fanns vagnplats. tjurigt bara om man inte hann boka en sådan.

annars gick resan tillbaka till malmö väldigt bra. gossan charmade både den ena och andra, slurpade i sig penicillinet som mamman och pappan var mycket nervösa över att ge på tåget eftersom han tidigare fällt så många tårar när de beska dropparna ska sväljas. men inte nu. nu var det visst det godaste som man kan tänka sig. vi såg även den största människan vi någonsin har sett. och då menar jag inte stor, bred eller fet. nej nej nej, han var som en jätte. lång som ett hus. august tappade nappen just som han kom förbi och då både pelle och jag är två äpplen höga kunde vi båda känna hur det svischade till i luften av hans steg. och så stannar han till. böjer sig sakta. svisch svisch, far med den långa armen med den stora handen ner mot golvet och tar upp august napp. ok. vad händer nu. så säger han med snäll röst, det här är nog din och tittar på august men mamma måste nog rengöra den innan du kan ta den igen. tror ni jag rengjorde den noga? det var nästan så att såpan hoppade fram ur bakfickan. sedan kom han och tittade in när august höll på att somna och log lite sådär som att vi hade något gemensamt. och jo det går jag gärna med på. så jag log och kände att jag blev lite lite längre.

nedan kan ni se lite bilder från vår resa. ni förstår nog vad som är i lastutrymmet och vad som är i tåget.

till barn eller till de som bara gillar att sy eller fixa och trixa har jag nu lagt in

en länk till. gå gärna in och inspireras av allt det fina!

har välkomnat oss här i norrköping. först stormade det bara men sen i natt kom snön. jag hoppas inte att det är snö i Malmö. visst det är fint men jag har ju förberett för vårens ankomst.

åker hem i afton och börjar tampas med matematiken imorgon bitti igen. Vad har hänt här då? Jo förutom mycket god mat och härligt sällskap av mamma och pappa så passade august på att få dubbelsidig öroninflammtion när vi ändå är i norrköping. Så nu äts det penicillin och gossen börjar mer och mer bli sig själv. mamman och pappan börjar fundera på om det här med förskola kanske aldrig behöver genomgås. kan han kanske vara hemma hela tiden. jag vet ju att august kompis klara är hemma med sin pappa tobias, han kanske kan ha august också. dela på sina föräldradagar lite. ska nog föreslå det när vi kommer tillbaka.

nä. vi får gå dit i veckan igen. och hoppas hoppas att han blir skonad ett par veckor, dagar eller något.

är det vi haft eller blivit drabbade av. det är nu konstaterat av vår fantastiska läkare på vårdcentralen här i byn. jag vet inte riktigt vad som låter värst. vinterkräksjukan eller virus. men det ena låter ivarjefall coolare än det andra. man blir liksom inte spyfärdig av bara ordet. men nu har detta blivit som en sjukblogg där fokuset varit på min familj som legat sjuka hela denna veckan även fast en viss dam fuskar och går till skolan ändå vilket hon aldrig hade gjort om det var ett vanligt jobb. nu avslöjade jag det. men ivarjefall nu ska trenden vända. nu ska jag inte orera i detta mer. för om kvällen fortsätter som den gjort ikväll kommer vi till norrköping imorrn, och jag längtar så jag skakar. jag vill träffa min familj. mamma och pappa. hoppas nu bara att det håller i sig så att vi sitter på ett tåg imorrn.

då kan vi fira att februari har kommit och känna att våren är lite närmare än dagen innan.