människa med en elefant på ryggen kände jag mig idag när jag var ute och sprang med maria. inte de lättaste stegen med andra ord. och vi bara skrattar. det är inte hårdträning än men sakta men säkert kommer vi framåt. vi kanske sprang 1 km idag. tänk att det skulle komma en dag i mitt liv där jag skulle känna mig nöjd över 1 km. lite sittups och armhävningar på det och jag tycker att jag tränat svinhårt. herregud. snacka om att jag sänkt ribban. att ta sig runt det där maratonet i göteborg om ca ett år kommer med andra ord kännas fruktansvärt jobbigt. maria kom också på för ett par dagar sedan att då kanske jag väntar barn igen. ja om det nu blir som man tänkt och inga andra planer görs. oj då. det hade jag ju inte tänkt på. då får jag väl springa där med magen i vädret medan maria hånflinar och springer förbi på lätta steg. men vem har sagt att man inte kan få använda permobil i ett lopp. tuttut. säger jag bara. ja nu ska jag inte gå händelserna i förväg, man vet aldrig hur det kommer att bli med en andra unge.

jag träffar ju massor av ungar nu på dagarna. det är kul. framförallt så lär jag mig en läxa. jag har underskattat förskolorna och vad de kan göra för barn i den åldern, jag är så glad över att befinna mig i en pedagogiska verksamhet där man faktiskt har planer och tankar kring det man gör. så nu får jag äta upp fördomen om att man på förskolor bara byter blöja. det gör man icke.

heja förskolorna och de pedagoger som vågar utmana kidsen!

få se nu om min gamla kropp kan masa sig ut i duschen..

efter en mycket lyckad midsommarhelg. men när jag tänker efter på de saker vi har gjort så är det ett stort bord med mat som är det första som jag ser. vi har ätit mycket i helgen. det är ju så härligt att sitta i goda vänners och familjs lag och njuta av maten att jag gärna tar mer. när vi hade ostbricka på fredagskvällen så var det som att jag aldrig ätit ost förut, nog för att det är något av det bästa jag vet. men att fylla mitt fat tre gånger bara för att det är så gott är inte logiskt. efteråt mådde jag inte bra. sura uppstötningar.

vi firade agnes som fyller 9 imorgon. august myskusin som leker med honom hela tiden och hon älskar det. och han kan inte sluta att prata om henne.

-agne. agne. agne.

så låter det från den lille killen. när vi satt i bilen påväg hem och han har feber så fick han ändå fram agne agne. och jag fick svara att hon var med sina föräldrar nu och att de får ses en annan dag. måtte denna andra dag komma snart. men det gör den tror jag.

vi lyckades spela in tre filmer under helgen. jag älskar mobilkamerans alla funktioner. känner mig som en regissör. på lördagskvällen var det som att vi inte, som jag skrev tidigare, sett mat innan för då skulle allt fotograferas. och när min ömma fader sent på kvällen börjar dela ut jackor till alla som fryser och jag skojar om att han har en hel garderob i sitt förråd, så blev han helt allvarlig.

-kom ska du få se.

och vad får jag se, om inte en stav hängandes i taket med galgar och hur mycket jackor som helst. då åkte kameran fram igen. min pappa har alltså ett förråd där han kombinerar verktyg med en slags walk in closet. ingen dålig idé.

imorgon blir det inget jobb för mig utan min första vabning någonsin. august har feber. jag trivs förresten mycket fint på jobbet, fortfarande lite sådär ny och funderar mycket men det är fantastiskt att vara del av en pedagogisk verksamhet. men imorgon blir det pedagogik på hemmaplan.

inför kvällens konsert med dolly. har målat naglarna alldeles knallröda och funderar på om jag ska bada innan. men nu försöker jag först få med august på en dans till Jolene men det är fotboll på tv och han tittar hellre på det. han är redan mycket lik sin morfar. semesterveckan med august har varit mycket mysig även om det efter ett par dagar är tydligt att man kommer ur fas vad gäller sovtider med mera. han sover inte så mycket just nu vill mest vara med sin mamma. mamman behöver vila ibland och försöker vara så tålmodig hon bara kan. ytterligare en anledning till att kvällens konsert ska bli så kul, jag behöver komma iväg lite. och imorgon kommer jag längta efter honom igen. så är det ju, värker i kroppen efter någon timme eller så och tankar far till honom där jag funderar över vad han gör nu. ikväll ska han och pappa pelle hänga, så det blir nog bokstund och promenad med mys för hela slanten.

och jag ska bara njuta av dollys skönsång.

på min examensfest! solen sken, kanske lite för mycket. man måste ju alltid ha något att klaga på. och i fredags var den sådär het och varm att man nästan skulle haft partyt i havet. vi skulle ha kunnat flyta omkring på bojjar, kanske haft en brygga i närheten med allt smått och gott. men nu var vi alltså på baksidan av vår lägenhet. vi drack skumpa, lekte, åt smörgåstårta, kakor, kaffe och andra goda drycker. det var en bra dag och en bra kväll och jag vill tacka alla mysiga fina vänner som var där för en jättefin examensdag!

hej jag heter kristine och jag är 31 år och idag tog jag min lärarexamen. helt knasigt känns det. tankar i kroppen som ena stunden gör att jag vill gråta och nästa stund inte fattar att detta har hänt. det känns på något sätt som vanligt fastän att det är långtifrån det vanliga. inga mer basgrupper, inga fler seminarium, inga böcker som lånats och glömts lämna tillbaka, inga tentor, inga projekt, inga salar att leta efter, inga förvirrade lärare, inga scheman som strular. utan nu är det jag som börjar jobba om 11 dagar. på riktigt. diskussioner, planeringar, observationer, utvecklingssamtal, projekt, kollegor och lön på riktigt.

pelle kom hem med blommor och biljetter till dolly. jag är mycket mycket glad. imorrn blir det fest!

spelar i london. och vi ska dit. pelle fyller år då så det blev min present. det finns inte så mycket mer att skriva om det. förutom att det ska bli så förbannat kul!

sorters kakor. och det är inte illa för att vara mig. kom igång som en riktigt husmor här efter lunch. august vilade och jag gjorde sats för tre kakor, under tiden medan den stod och blev kall i kylen svirade jag ihop tre andra sortsers kakor och under tiden som jag väntade på att de skulle kallna och plåtarna bli lediga gjorde jag pannbiff och stekte upp dem och samtidigt rörde den andra handen i en brunsås. ja ni hör vad som håller på att hända. husmor. en nyfödd. men vad jag är glad nu att jag fixade allt, det ger mig en sån kick. det kanske är lite sjukt. men jag njuter lite. min vän fia har alltid varit en sån fixare..och jag har alltid undrat hur hon pallar. men nu vet jag, hon vill åt kicken.

för är det inte så skönt när allt bara är fixat och att när det verkligen gäller så kan man bara ta det lugnt och sippa på sin drink. ikväll har klara och tobias varit här på middag, och senast de var här på middag var det rena kaoset. men nu helt välplanerad. bara att sätta på potatis. sedan äta,leka,tjata,skratta och prata.

august och klara hade show för oss i köket, dansade och skrattade. goungar.

pappa pelle kom hem och bestämde sig för att disken skulle bli ren med hjälp av diskmedel i diskmaskinen. GAAAAAAA. skrek jag. pelle menade att det är det närmaste crazy man kan göra i vardagen nuförtiden. kommer det löddra över eller inte. pelle, tobias och jag satt och tittade med förtjusning. och så funkade det. väldigt crazy.