med ordet detta. så är det bara. vad hade denna stass varit utan halsbandet, jag undrar det ja.

på svenskkursen. äntligen fick vi en möjlighet att ventilera skitkursen som jag läser och lärarna kunde inte ta till sig av kritiken. istället fick vi hitta en annan syndabock och det blev den klassiska tiden. för lite tid gör att vi INTE LÄRT OSS ETT SKIT. men som min gode klasskamrat försökte få fram att på den korta tiden vi haft så har ni ju inte lagt ner tid på att lära oss något eller äns pratat om litteraturen, vi har ju istället pratat kulturkrockar när man åker på semester?!! jag skäms för att skriva det, men så är det faktiskt. det slutade med att läraren slog ifrån sig det hela och skyllde på att hon(min klasskamrat) minsann inte kunde veta vad vi pratat om eftersom hon(min klasskamrat) varit borta så mycket. RAMASKRI. vi blev förbannade. och nu känns det väl sådär att fortsätta kan jag väl ärligt säga. sedan tror jag att jag tog ut min ilska mot en tjej i min basgrupp som tyckte att nästa projekt gärna kunda handla om känslor. "barn kommer igång lätt av känslor". och då röt jag: Ja men ALLT handlar väl om känslor.

hon som mest ville komma med en idé. och jag som bara mosade den. totalt.

men jag står nog för det ändå. jag hade inte behövt ryta. men bygga ett litterturprojekt kring känslor känns så GAAAAAAA. tråkigt. det kan man ju väva in i allt. det går liksom inte att ta bort.