har präglat den lille gossen august dag i dag.det var jag som följde med och vinkade hejdå idag på förskolan och såklart kändes det ju inte alls bra att det kom tårar när jag skulle gå. men jag stålsatte mig och försökte se glad ut,

-hejdå, :-)

jag gick och köpte blöjor sedan hem och vika tvätt, lägga in tvätt, bädda rent och emellanåt sippa lite kaffe och hela tiden tänka på august. tillbaka så var det lugnare men inte helt ok. han åt inte av frukten. och han åt inte heller så bra imorse ska tilläggas, eller han åt nästan inte alls. nu såhär i efterhand kanske han inte skulle gått till förskolan idag men ibland blir man mer vis efteråt. och så var det idag. august kom hem, mycket trött, åt inte. vi försökte med allt. men nej. någon bit smörgås. men han dricker vatten. han har ätit av middagen, korv och potatismos gick ner. pojken har väldigt ont i halsen föstår vi föräldrar nu. vilket i sammanhanget är skönt att veta, jag har tänkte många gånger idag att han inte äter för att han inte mår bra, psykiskt alltså. ni vet oro inför allt nytt som händer. för när august ingridz inte vill äta sin älskade banan då blir föräldrarna oroliga. somnade tidigt och har vaknat ett par gånger med hosta och tårar för det gör så ont i halsen. det är också jobbigt. hur underlättar man det? vi klappar, vyssjar, vatten och hoppas att det snart ska gå över.

det negativa med förskolan har nu börjat; sjukdomarna.

men nu är helgen här med det bästa; mys i sängen.