kallas jag numer. det blev en riktig schlagerafton i lördags. melodifestival följ av spelet idol med juryn i tvn och sånger att sjunga med en mick inför vänner som kan det där med musik. jag blir alltid så nervös. jag vet inte vilken nivå jag ska lägga det på. ska man skoja och då med andra ord förlora spelet, för det är ju ett brädspel, mest poäng vinner. du samlar poäng genom sång och frågor att svara på. så jag som är så nervös kan inte skoja till det och försöker då sjunga som att jag kan sjunga. ja herregud säger jag. en vän sa det så bra: vad härligt att spela såna spel med vänner som gör en helt skräckslagen. och det ligger nåt i det. men såklart att det är spännande. och jag kan ju säga ifrån. men det finns väl någon slags längtan inom mig, att kanske blir man den där nästa idolen. och i lördags blev det jag. idol-anna step down. here comes idol-kristine. kan bara tänka på hur det skulle vara om vi spelade detta spel i min familj. det skulle faktiskt kunna bli en film, en komedi-tragedi för alla skulle anstränga sig så mycket och det skulle bli många tvister. vi ska nog inte spela det spelet i min familj.

 

sis

27 februari 2008 09:20

Det har du nog rätt i, eller fråga brorsan vad han tycker. Vi behöver nog iallafall många extra mickar om ska spela!! När jag tänker på det, hur kan man bli osams i detta spel. "Va fult du sjunger, nu vill inte jag vara med längre" eller???????????

 

kristine

27 februari 2008 19:21

nej inte så menar jag men kan du se brorsan ta emot en poängbedömning av oss, som jury, när han kanske själv tycker han ska ha en femma hela tiden...jag kommer ju ge en femma hela tiden. så är det bara. skitbra! ojoj fantastiskt!

 

idol snoken

28 februari 2008 11:11

step och step down. Jag har tränat med mick hela veckan.

 

svägerskan

28 februari 2008 20:34

Vi körde singstar i helgen och jag förlorade första gången med tio poäng mot "brorsan" MEN jag tog det bra!!! Kram Carina

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

min sons ögon imorse. ingen rolig syn. men han bryr sig inte. inte en enda gång när han har haft det tidigare verkar det bekomma honom. han försöker med de små glipor han får att titta på oss helt normalt, som att inget är konstigt alls. så imorse li...

här är en sak som jag kan fundera på. hur ska vi sitta på planet? tänk om jag blir flygrädd som jag ju faktiskt kan bli ibland. om jag då sitter brevid august blir det ju inte så bra. men sitter jag inte brevid honom kanske jag mår dåligt av det. (un...

över att vi ska resa snart. det är så mycket som ska göras innan. tror jag. min käre pelle är lugn. han kommer hem från jobbet lugn. vi pratar. han är lugn. äter mat. han är lugn. men sen efter en stund är han inte så lugn längre och då blir han sur ...

och är numer en väldigt tydlig kille som vet vad han vill. och såklart vad han inte vill. pappa pelle hörde august leka med katten loranga, det var visst något fuffens på gång, vad kunde inte riktigt listas ut, men något var det. det prasslades, tapp...

skrivit på ett år snart sa jag till en kollega idag. konstigt när jag tänker efter. nu finns det ju mer än nånsin känns det som att skriva om och berätta. kan det vara att jag inte hinner som gör att jag inte skriver? knepig fråga det där. hur som he...