för tre månader sedan behöver inte det innebära att man självklart har plats för vagnen. vid närmare eftertanke så är det en ren gambling om man kommer få plats med den. vi har oftast tur men icke denna gång. man kunde ju tycka att efter alla turer med sjukdomar så borde ju det ändå få fungera för oss. jag menar det är ju så mycket annat vi fått kämpa med. men det var många andra barn och en vagn stod precis där jag tycker att vår vagn borde få ha stått. såg familjen som ägde vagnen. och blev irriterad. kanske borde jag skämmas. men de hade en nyfödd i knät hela resan som aldrig äns såg åt sin vagn. så för ett slag blev jag en tjurig morsa som såklart log mot föräldrarna, åh så fint. grrrrrr. vi hamnade i ett lastutrymme med vår vagn. jo det var den enda platsen de hade. så där fick august somna med oss sittandes på en pall brevid. lagom bullrigt för att det skulle vara behagligt att somna. det är nästan så att jag skulle vilja att sj införde vagnbiljetter och att det fanns vagnplats. tjurigt bara om man inte hann boka en sådan.

annars gick resan tillbaka till malmö väldigt bra. gossan charmade både den ena och andra, slurpade i sig penicillinet som mamman och pappan var mycket nervösa över att ge på tåget eftersom han tidigare fällt så många tårar när de beska dropparna ska sväljas. men inte nu. nu var det visst det godaste som man kan tänka sig. vi såg även den största människan vi någonsin har sett. och då menar jag inte stor, bred eller fet. nej nej nej, han var som en jätte. lång som ett hus. august tappade nappen just som han kom förbi och då både pelle och jag är två äpplen höga kunde vi båda känna hur det svischade till i luften av hans steg. och så stannar han till. böjer sig sakta. svisch svisch, far med den långa armen med den stora handen ner mot golvet och tar upp august napp. ok. vad händer nu. så säger han med snäll röst, det här är nog din och tittar på august men mamma måste nog rengöra den innan du kan ta den igen. tror ni jag rengjorde den noga? det var nästan så att såpan hoppade fram ur bakfickan. sedan kom han och tittade in när august höll på att somna och log lite sådär som att vi hade något gemensamt. och jo det går jag gärna med på. så jag log och kände att jag blev lite lite längre.

nedan kan ni se lite bilder från vår resa. ni förstår nog vad som är i lastutrymmet och vad som är i tåget.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

min sons ögon imorse. ingen rolig syn. men han bryr sig inte. inte en enda gång när han har haft det tidigare verkar det bekomma honom. han försöker med de små glipor han får att titta på oss helt normalt, som att inget är konstigt alls. så imorse li...

här är en sak som jag kan fundera på. hur ska vi sitta på planet? tänk om jag blir flygrädd som jag ju faktiskt kan bli ibland. om jag då sitter brevid august blir det ju inte så bra. men sitter jag inte brevid honom kanske jag mår dåligt av det. (un...

över att vi ska resa snart. det är så mycket som ska göras innan. tror jag. min käre pelle är lugn. han kommer hem från jobbet lugn. vi pratar. han är lugn. äter mat. han är lugn. men sen efter en stund är han inte så lugn längre och då blir han sur ...

och är numer en väldigt tydlig kille som vet vad han vill. och såklart vad han inte vill. pappa pelle hörde august leka med katten loranga, det var visst något fuffens på gång, vad kunde inte riktigt listas ut, men något var det. det prasslades, tapp...

skrivit på ett år snart sa jag till en kollega idag. konstigt när jag tänker efter. nu finns det ju mer än nånsin känns det som att skriva om och berätta. kan det vara att jag inte hinner som gör att jag inte skriver? knepig fråga det där. hur som he...