efter helgens bravader, jag har nog aldrig gått så mycket på stan som jag gjort denna helg och samtidigt aldrig shoppat så lite OCH samtidigt varit så nöjd. det har varit en jättehärlig helg med min syster och hennes familj, snubbe och tre barn(tjejer allihopa, så vi var en tjejliga när vi struttade runt på galleriorna)

jag köpte mig ett par röda klackisar. och jag säger bara det, röda klackisar. extremt snygga. så jag stapplar runt här hemma på trötta ben i mina röda klackisar medan den lilla knorris tittar på sin mamma och undrar när festen började egentligen, eller om den ska sluta snart så att vi kan leka lite. så jag leker med mina röda klackisar på. det går skitbra. japp idag har vi alltså mest segat och gosats.

och gått i röda klackisar. kostade 60 pix! i love.

kristine, sa en gammal elev till mig idag när jag besökte skolan där jag började min praktik en gång i tiden. har skjutit på det länge nu, att gå dit och hälsa på, vilket är dåligt eftersom skolan ligger så nära där vi bor. men ivarjefall idag var jag där med august, den lille klimpen.jo, just det, "det är kul kristine, att du fortfarande bara har ett örhänge, det är bra att du inte har förändrat dig" säger eleven som nu går i tredje klass...skulle ju kunna tro att hon kanske var en lärare och att vi senare skulle mötas upp över en latte. närå, hon är 10 år. underbart! hela besöker var kul, sådär så att jag nu börjar längta...oj vad jag vill jobba där sen.tänk va...hm..

jo och sedan kan jag meddela att pengarna från alnarpsjobbet, när jag var lärare i drama i februari har nu äntligen ramlat in! Jiha! det tog endast 3 månader...

men nu blir det inte så mycket mer skriva för min syster med familj kommer på besök imorrn så vi måste grovstäda, hon är en sån som dammar överallt och kanske 1-2 gånger i veckan. vi dammar aldrig. så nu ligger vi här på alla fyra och skrubbar och dammar som aldrig förr, varför beter man sig så egentligen? varför gör man inte som det alltid är? kanske någonstans därinne vet vi att vi borde damma. men fyfaan jag kan inte tänkta mig någor tråkigare.

kanske om jag tar på mig den där satinjackan, kanske blir det roligare då...

idag firades med finbesök av tobias, klaras pappa. jo klara är bortrest så då kom pappa tobias till oss för lite firande och hade med sig en finfinpresent. som vi, pappa pelle och jag, inte får lägga vantarna på...men jag säger bara det. måtte finkillen gilla mötley crue när han blir stor, ja gör han det då är saken biff! en underbar satinjacka direkt från 80-talet med de gamla rockrävarna på ryggen. do i need to say more. nä tänkte väl det. mumma!

dagen till ära har vi även sprungit, denna gång somnade han och sussade fint medan morsan svischade förbi alla träden och kids som hade tipsrunda med skolan. vad är det förresten med ungar i runt 10-årsålder som bara måste sparka på änderna som kommer struttandes förbi.gillart inte. kanske kommer august göra det oxå, säger pelle. nä.säger jag. inte min pöjk. var även på bvc för att fråga om en massa kring detta med att sluta amma. och nu har jag fått svar på alla mina frågor och är nu ännnu lugnare. och gossen får börja med lite smörgås om vi vill. jo jag vill tänkte jag. så idag till lunch fick han sig en liten smörgås klippt i små små bitar. första biten in, smakar på den, funderar lite och sväljer. andra biten. in. och FASTNAR. jo och så var det ju det där med att hålla lugnet. ok jag var lugn i någon sekund sedan blev han röd.och då var jag inte så lugn.men hann ivarjefall komma på mormor christinas tips om att killa under fötterna eller slå hårt på fötterna om de sätter i halsen. kom inte så långt för då hade han löst det hela själv. ingen mer smörgås på ett tag alltså. eller så kan man göra som mormor christina föreslog, gå på fullkorn och skorpor på en gång...nä. det blir smörgåsrån, de smälter i munnen och ska inte skapa panik för mamman.puh

undra just om jag inte ska testa jackan en liten stund...

är tydligen melodin enligt alla er som röstat. men glöm inte att strecha för det lär bli en hel del hoppande framöver...ses därute!

tänkte såhär, nu när jag kan bestämma vad som ska röstas om eller inte så ska det nu handla om tv. lagom lättsmält.

är två katter som idag fyller två år, detta har firats med blommor och blader och underbar tårta! våra vänner i öslöv, utanför eslöv, ställde till med kalas och jag fick återigen möjlighet att träffa hönorna. men stötte därmed på ett litet dilemma som jag inte riktigt funderat på innan. jo, en av hönorna, punkarn har värpt men ligger kvar på ägget och ruvar och hade så gjort i en dag eller två när vi kom dit. vad göra frågar jag, om hon nu ruvar vill hon väl behålla det (barnet, tänker jag), ska hon få göra det då, eller vad ska ni göra, frågar jag mina goda vänner anna och christian. nä det är bara att försöka få bort henne. och ja, en del av mig förstår ju det, de ska ju inte starta farm, det var ju inte därför de skaffade hönorna. men klarar jag av det, alltså om jag har en höna där och så märker vi att hon ruvar. hm..det blir kanske svårare än jag trodde detta med höna nu när man ska räkna in hela känslopaketet i det hela. blivit så extremt blödig sen jag fick barn, eller redan innan började det. kunde inte se slutet på king kong när jag var gravid. jo,jag vet hur den slutar, men ändå låg jag inne på vårt sovrum och ropade till pelle om det var slut nu och sedan undrade jag med gråten i halsen om de dödade king kong och varför måste de göra det, han är ju bara snäll. ja och de där känslostormarna har sedan fortsatt. så alla de där filmerna på tv nu om jordens undergång och allt med klimatet kan jag inte se...floderna öppnar sig då och hulkande får jag gömma mig i ett annat rum. så när det vankas film är det lättsmält som gäller.det är knappt det går, king kong ska ju vara lättsmält. 

till denna mycket fina dag är att jag blev bjuden på bio nu på aftonen. såg zodiac med min goda maria. TVÅ TIMMAR OCH FYRTIO MINUTER: jag har fortfarande ont i stjärten. men vet ni vad, det var det värt, alltihop. jag har inte varit på bio på hundra år känns det som, senast var det en film om några tjejer som blev fast i en grotta och jag som fortfarande är rädd för hajar efter att ha sett hajenfilmerna på 80-talet ska alltså inte se sånt. alltså rädd så att jag har svårt med bassänger ibland. hur jag blev efter grottfilmen behöver vi inte ta upp här, men jag tycker fortfarande att min vän linus har lite knepiga utflyktsmål med sina barn, de gillar att kolla in grottor. not for me. men ivarjefall det var länge sen jag var på bio. klagade över att det var för hög volym. maria tittar på mig och påminner mig om att, barnvagnsbio med august kanske har för låg volym..men det passade mig.filmen var seg men jag hade det mycket mycket trevligt ändå. ibland är det inte filmen som gör det utan..sällskapet!

har jag gjort något av det roligaste hitintills med august. jag har sprungit med honom i vagnen. nä inte på ica eller på stan eller nåt sånt, utan i spåret, det som jag springer. min runda. jo, jag tog med gossen ut på hans första springtur och jädrans vad han tyckte det var kul. jag vände hela chassit(jag tror det heter så) om, alltså så att han såg skogen. och inifrån hans lilla rum, som det faktiskt blev eftersom det oxå regnade så skyddet var på och gjorde det extra mysigt, ivarjefall inifrån hans rum. så satt han där och liksom tittade ut, släppte nappen och säger flera gånger "hehehehe". han har skitkul. och jag med. jag sprang och var glad och han åkte rally i skogen, som mamma körde, och var glad. vilken toppenvagn vi har!jag säger bara emmaljunga cerox sporty kombi thanks!

så nu funderar jag allvarligt på att när jag ska springa en mil, att springa den med honom...men då får det nog bli en kortare runda, det är mycket tungt med vagnen. så kanske 7 km plus vagn. kanska ska lägga ut den som omröstning, 7 med august, 10 utan. hm..hur som helst blir det mycket motion här nu framöver, måste ju få höra det där igen; "hehehe"