var det fest och dans på kvällen och jag kan fortfarande dansa. det har nämligen var it en fasa, alltså tänk om jag numer dansar som jag gör hemma med august överallt. händer lite käckt utmed sidorna fötterna trampandes i golvet och liksom gunga lite upp och ner. nä men va faan så kan man ju inte röra sig på dansgolvet...och det gjorde jag inte heller. jag var väl ingen queen men så illa var det inte. och det var fortfarande sådär trångt som det alltid är på dansgolv. och kostymnissar dansade som att dom rodde en båt, ja tog mycket plats och busvisslade och annat sånt. förstår mig inte på det riktigt. men är glad att jag inte var med i deras gäng. mitt gäng var några damer och vi hade mycket kul!

och nu har jag blivit en människa igen, varit i parken med august, gungat grävt och käkat sand. en fin söndag.

med glass. och en film.

först satt vi bara där och njöt av glassen. ja alltså övertygade varandra om hur bra och gott det var med varsin glasspinne.

mmmmmåh så gott mmm åh så bra.

filmen passerade. mycket bra."de andras liv". rekommenderas.

men det där med glasspinnen, nja jag vet inte.

till slut började vi skratta så att vi kiknade åt det fåniga och töntiga av att sitta en fredagkväll med varsinn pinne glass och liksom bara, AHHHHHHH Perfekt.

humor.

har nu passerat sedan jag började skolan i måndags. och det är kul. det är inte så svårt som jag trodde och var rädd för att det skulle vara, ja alltså att jag inte skulle förstå nånting och sitta där med pennan i handen och mest bara ha ritat i mitt block när lektionen skulle vara slut. men så blev det alltså inte. nänä jag är med och på och tänker. och jag märker att jag saknat det mycket. nu är saknaden en annan. august. min lille lille august. att komma hem och möta honom nu är så fantastiskt. inget annat gäller. pappa pelle berättar om dagen, om vilan, parkerna, andra barn, maten, bajset, promenaderna och lekarna och ibland bli jag tårig för jag vill ju vara med, jag vill ju också se det där och uppleva det där. men så får jag förståndet tillbaka som säger att detta är bra. pappa och son tillsammans det är bra. och att jag är i skolan igen är också bra. märker ni hur jag övertygar mig själv. jo det är svårt. men det betyder inte att detta inte är rätt. det kanske snarare handlar om att detta måste göras. jag vill bli lärare och jag vill börja jobba snart. basta!

som far genom hela klassrummet, den ena dumma frågan efter den andra. nä jag vet det finns inga dumma frågor. men ibland undrar jag.

förvirrat såklart som en första dag är men mycket kul var det. träffa alla igen som jag började med en gång i tiden. gick hemifrån imorse och august kom till dörren men sen gick allt jättebra. och det var så härligt att komma hem igen, med all ny energi och bara leka leka leka med honom och pussas och gosa ja hmmmmmm så mysigt det var. nu måste jag själv varva ner bara för som det är just nu kör jag utan motor, jag går av bara mig själv.

kvar sedan sitter jag i skolan igen. jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det hela. men jag har färgat håret.

och känner mig nervös, pirrig, glad, uppspelt.

matlådan packad.

vet inte vad jag ska ha på mig.

det är en såndär gåigenomgarderobenkvällochjagharingetatttapåmig!!!
AAAAAAAAAAA

äh.det ordnar sig.

packa pennor.block.kalender.plånbok

ok.natti

var tydlig under dagens besök av en ny park som byggts under sommaren här i malmö och som nu står klar. den är fantastisk men inte visste jag att man var tvungen att vara klädd som att man ska på fest när man ska vara där och leka. eller har jag förstått det hela fel? är det dom vuxna som ska mingla och barnen som liksom är med som, ja en handväska man kan ställa av sig vid sidan om, såklart snyggt paketerad. där stod vi, min familj, i sådär trasiga jenas, gympadojjor, mjukiströjor...ja sådär söndagsmysiga om jag får säga det själv. det kunde likagärna stått i en vakt in till parken, alltså ungefär som när man ska på ut och dansa eller liknande. för så var det. det var kjolar och klackat, klänningar och stövlar, fint uppsatt hår med smink och hela baletten. löjligt. August gjorde kanske det klart bästa och ärligaste man hade kunnat göra i en sån situation. han satt och stirrade. stirrade så totalt på en kille i kanske 10 minuter. han vände och vred sig men august han vek inte en tum. till slut fick pappa pelle ta august åt sidan för att hitta på något annat kul.

och det var också kul, det fanns mycket spännande och roligt att göra där för barn och för vuxna som vill leka med sin barn, tyvärr fanns det inget drinkbord och det var ingen musik ur några högtalare som kanske några andra hade förväntat sig av besöket på lekparken, men vem vet det kanske är det nästa som kommer. lek med dina barn på dina villkor med högklackat så att det blir extra skönt att jaga dom. eller skit i leken och strutta bara.ungen kan väl gunga själv.

men vi kommer inte att vara där då.

jag gillar att leka.

är nu officiellt över och september är här. vi tackar alla som medverkat till att göra augusti månad så trivsam som möjligt för august skull.

tackar!

jag är ute och spatserar kan jag  vara väldigt öppen och glad och kommenterande mot andra. jo. jag är lite som en tant fast en ung sådan. jag skrattar med människor och kan slänga ut mig det ena efter det andra, alltså snälla saker. "oj den var fin" " eller ja jag håller med" om jag hör några prata. och oftast uppskattas det. så igår när jag var ute och gick kom det över mig igen. jag var och handlade tråd till gardiner jag ska sy, som jag sedan sydde på kvällen. ok men väl inne i butiken berömda jag för alla fina tyger och smålog mot en annan kund. betalade och gick ut och hörde då ett äldre par diskutera en gardin som skulle kunna bli en möjlig rullgardin i sovrummet, jo jag la mig i, " jo den är tjusig den" säger jag ler och går vidare. och jag tror nästan att det gjorde att damen kunde övertyga sin man ännu mer. för man vill väl att alla andra ska tycka att det man har hemma är fint och skulle kunna tänka sig ha en likadan?