jag är ute och spatserar kan jag  vara väldigt öppen och glad och kommenterande mot andra. jo. jag är lite som en tant fast en ung sådan. jag skrattar med människor och kan slänga ut mig det ena efter det andra, alltså snälla saker. "oj den var fin" " eller ja jag håller med" om jag hör några prata. och oftast uppskattas det. så igår när jag var ute och gick kom det över mig igen. jag var och handlade tråd till gardiner jag ska sy, som jag sedan sydde på kvällen. ok men väl inne i butiken berömda jag för alla fina tyger och smålog mot en annan kund. betalade och gick ut och hörde då ett äldre par diskutera en gardin som skulle kunna bli en möjlig rullgardin i sovrummet, jo jag la mig i, " jo den är tjusig den" säger jag ler och går vidare. och jag tror nästan att det gjorde att damen kunde övertyga sin man ännu mer. för man vill väl att alla andra ska tycka att det man har hemma är fint och skulle kunna tänka sig ha en likadan?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

min sons ögon imorse. ingen rolig syn. men han bryr sig inte. inte en enda gång när han har haft det tidigare verkar det bekomma honom. han försöker med de små glipor han får att titta på oss helt normalt, som att inget är konstigt alls. så imorse li...

här är en sak som jag kan fundera på. hur ska vi sitta på planet? tänk om jag blir flygrädd som jag ju faktiskt kan bli ibland. om jag då sitter brevid august blir det ju inte så bra. men sitter jag inte brevid honom kanske jag mår dåligt av det. (un...

över att vi ska resa snart. det är så mycket som ska göras innan. tror jag. min käre pelle är lugn. han kommer hem från jobbet lugn. vi pratar. han är lugn. äter mat. han är lugn. men sen efter en stund är han inte så lugn längre och då blir han sur ...

och är numer en väldigt tydlig kille som vet vad han vill. och såklart vad han inte vill. pappa pelle hörde august leka med katten loranga, det var visst något fuffens på gång, vad kunde inte riktigt listas ut, men något var det. det prasslades, tapp...

skrivit på ett år snart sa jag till en kollega idag. konstigt när jag tänker efter. nu finns det ju mer än nånsin känns det som att skriva om och berätta. kan det vara att jag inte hinner som gör att jag inte skriver? knepig fråga det där. hur som he...