ska inte stoppa mig från att besöka skogen idag. Det här med att ha bil och att varje helg bege sig ut i skogen för att promenera eller bara sitta på en sten och dricka kaffe och äta en bulle till, kanske innan det en äggmacka. Ja det passar mig mycket bra, bara så du vet det nattens dåliga sömn, mig kan du inte stoppa!Skogen, here i come!

börjar finna varandra. Tänk va enkelt det skulle vara om de, katterna, skulle kunna passa August ibland. Alltså om pappan Pelle och mamman Kristine vill gå ut själva så skulle vi kunna säga till våra damer Kompis och Loranga att nu går vi ut en sväng och ni kan ge August gröt vid halvåtta ungefär. Men det skulle inte gå av flera anledningar än det uppenbara. Kompis, en blyg stor svart kattdam, skulle med största sannolikhet äta upp gröten själv och Loranga, en randig smidig kattdam, skulle förvirrat titta på och undra vad ska jag göra? Eller ska jag göra nåt? Och så skulle hon förmodligen springa därifrån för att snart komma tillbaka och se om det hon såg första gången stämde. Så nej de kan inte passa August, fem och en halv månad. Men de har ändå funnit varandra, tror jag. Imorse efter gos i sängen och byte av blöja med mera,(inkluderar den obligatoriska kissningen rakt ut i luften, pojkar gör tydligen det så fort de är utan blöja),låg August en stund i sitt gym som inte är lika roligt längre. Och då fick vi syn på dom, katterna som lekte för fullt. Eller snarare Loranga lekte och Kompis tränade på att vara publik, vilket hon har lärt sig för läääänge sen. Detta tyckte August var så roligt så han fick första parkett på golvet framför Kattcircusen, och ja Kompis fick en lila fjäder att leka med och då kan hon inte motstå att dansa lite med kroppen. Jo, hon kan hon också. August var glad länge och kanske är det så att detta kan bli det nya "roligaste att göra". Om inte gröt erbjuds hela dagen lång vill säga. För gröt med fruktmos är helt klart en vinnare. Alltid. Undra vem eller vad han skulle välja om han var tvungen alltså, mamman Kristine eller gröt?

är bra att komma ihåg när jag blir alldeles förvirrad. Som nu, när jag sitter här och har startat upp detta. Nu ska jag alltså börja blogga..andas..ta det nu lugnt. En text i taget. Det här blir nog bra. visst. ok. hejdå, eller nåt.